Det som kännetecknar dansbandsmusiken är flera ting. För det första ska vi nämna de instrument som används. Det rör sig främst om elgitarrer och elbas samt trummor och keyboards. Förr var det vanligt att man även klämde in lite dragspel och saxofon men den tiden har länge passerat och idag är detta relativt ovanligt. De ljuden sköts idag av synthar som blev stora på 80-talet och framåt.

Det finns dock inga specifika regler och det förekommer alla möjliga instrument beroende på typ av band. Ibland kan man även höra inslag av trumpeter och steelgitarrer om det till exempel är en mer country-inspirerad låt.

Innehållet

Låtarnas innehåll präglas ofta av kärlek, vänskap eller livet i stort. Det är oftast ganska enkla texter med rim och trallvänlig rytm. Många låtar är även lite nostalgiskt uppbyggda, särskilt om det är lite äldre band som tänker tillbaka på sin ungdom. De talar också gärna om sin hembygd eller barndom. Vissa dansband har dock brutit en aning mot normerna och delat med sig av lite mer samhällskritiska texter, ofta med en dos humor som sveper förbi i all välmening.

Det som skiljer många äldre dansband från de nyare är att man förut sjöng mer covers än egna skrivna texter. Detta kom dock att ändras i slutet av 80-talet och under 90-talet då specifika dansbandslåtskrivare enbart ägnade sig åt att skriva texter till denna typ av musik. Några exempel på dem är Lasse Holm och Torgny Söderberg. Dock överlät man senare alltmer till dansbandens medlemmar själva som började plita ned allt mer självskrivet material. Ett band som i stort sett alltid skrivit sina egna låtar genom tiderna är Lasse Stefanz.